Nummer 4/2010 är ute 13 juli! Tema: Brott.

Modern Psykologi #4/2010 är ute 13 juli!
Tema: Brott.

Ruben Östlund
Vi följer med på inspelningen av Play, uppföljaren till 00-talets mest psykologiska film De ofrivilliga.

Tonårskickar
Hjärnans utveckling förklarar varför ungdomar envisas med sin riskfyllda livsstil.

Tystnaden i Orrefors
Vi besöker glasbruksidyllen, tio år efter tältmordet som fortfarande är obearbetat.

Ondskan

Enligt etikforskaren Ann Heberlein som är aktuell med ”En liten bok om ondska”.

Sömnlös i Skåne
Dyk ner i vakenhetens dunkla vetenskap

Och mycket mer!

Nummer 3/2010 ute 13 maj! Tema IQ.

Modern Psykologi #3/2010 är ute 13 maj!
Tema: Intelligens.

Reportage
– Maria Wetterstrand: Cecilia Garme får Miljöpartiets vallokomotiv att tappa fattningen

– IQ – så funkar det: Linda Backman och Jenny Rickardson granskar IQ-testens historia från Alfred Binet till Södermalms barnmottagning.

– Linnaea var för smart för skolan.

– Så ljuger politiker: Torbjörn Nilsson reder ut politikens socialpsykologi.

– Psyops i Afghanistan: Vi besöker Sveriges nya psykologiska soldater.

– Bröllopsbesvär: Jens Liljestrand bland prinsessbröllop och äktenskapsvägrare.

– Gärningsmannaprofilen: Metoden som driver polisen till vansinne.

– Kropp eller knopp? Slaget om könsbytarna.

Mer om det smarta numret #3/2010.

De ångrar sitt könsbyte

[Ur Modern Psykologi #2/2010 - Ute nu!]

Marcus Lindeen har gjort en dokumentärfilm om att välja fel.

Mikael (till vänster) och Orlando (till höger) hanterar sin ånger på helt olika sätt i Marcus Lindeens dokumentär. Foto: Erik Persson.

Mikael och Orlando föddes som män, vantrivdes i sitt kön och opererade om sig till kvinnor.
Nu ångrar de sig.
– Jag blev fascinerad av deras berättelser, inte för att de handlar om könsbyte som ämne, utan snarare om hur vi hanterar beslut som vi tagit, säger Marcus Lindeen.
I hans film Ångrarna möts Mikael och Orlando. De visar bilder för varandra och pratar om de val som de nu så innerligt önskar att de hade ogjorda.
– Jag jobbade på radion för några år sedan. Då intervjuade jag Mikael som jag trodde var ensam om att ångra något så drastiskt som ett könsbyte. Så jag blev väldigt förvånad när Orlando ringde. Då väcktes idén, berättar Marcus Lindeen.
För honom handlar filmen om tabut att välja fel.
– Man vill känna att man är en så lycklig person som möjligt. Och lycklig är man bara om man är tillfreds med sina val. Det skulle vara bättre om det fanns en mer tillåtande attityd, där man navigerar genom livet och misstag är en del av den resan.
Marcus Lindeen tycker att acceptansen för genomgripande förändringar i våra liv verkar stanna vid en identitetsresa.
– Vi accepterar att männi­skor kommer ut som homosexuella eller att man i medelåldern bestämmer sig för att bli mc-knutte. Alla tycker att det är så kul att han eller hon har hittat sin rätta identitet. Men vad händer om man gör ett så stort val och vill ändra sig en gång till? Får jag som homosexuell man komma ut en gång till och börja leva mitt liv med kvinnor. Jag tror att folk i min omgivning skulle reagera kraftfullt och kanske tycka att jag är förvirrad.
Orlando och Mikael hanterar sin ånger på olika sätt.
– Verkligen! Mikael är den som har valt den bittrare mer ältande vägen. Orlando lämnar bakom sig och blickar framåt.De hade också olika syn på identiteten. För Mikael är det viktigt att återvända och bli en riktig man. Orlando går vidare genom att acceptera att inte längre tillhöra något av könen. Nu ser han sig som det tredje könet.
Vad ångrar du själv?
– Jag är livrädd att ångra mig. Jag har mycket ångest innan jag gör stora val, för att jag ska ångra saker. Men precis som alla andra har jag något slags förnekelsemekanism. Man accepterar att man har gjort vissa val för att livet inte ska bli outhärdligt när man tänker på allt man skulle ha kunnat göra i stället för de saker man gjorde.
Ångrarna visas på Bio Rio i Stockholm 18-24 mars och i SVT i sommar.
– Jonas Mattsson

#2/2010 ute nu: Lycka, rädsla och våld

Ur Modern Psykologi #2/2010
– Den stora jakten på lycka: Vi granskar den positiva psykologin
– I närkamp med kampsporten: Jonas Cramby tar smällen åt Modern Psykologi
– Är det verkligen frid vi vill ha? Därför är aggressivitet bra för vår överlevnad
– Sjukt rädd: När fobin går i arv
– Då barnpsykologen var kung i rutan: Från Sesame street och Fem myror till Bolibompa
– Hjärnans puls förklarar tidens tempo – och kan vara en nyckel till schizofrenins gåta
– Jo Nesbø: Norges deckarkung om rädslan som kompanjon
– Krönika av Per Narsokin
– Duellen: Är guldstjärnor ett bra sätt att uppfostra sina barn?
– Personlighet: Besserwissern
– Spring ifrån vårens depression
– Frågor & svar
– Bokrecensioner

Därför bråkar alla om kbt

I dag offentliggör Socialstyrelsen sina omdebatterade riktlinjer för behandling av depression och ångest. I januarinumret av Modern Psykologi tecknade Jonas Mosskin bakgrunden till dagens konflikt.

[Ur Modern Psykologi #1/2010]

KBT, psykodynamisk terapi eller psykiatri med medicin. 2009 var året då striden mellan olika ­behandlingsformer ­trappades upp. Och mitt i korselden hamnar blivande ­psykologer som inte vet vilket ben de ska stå på. Vi bad en av dem, Jonas Mosskin, förklara vad det handlar om.

Läs hela artikeln här.

”Man föds med vinnarinstinkten. Men den största utmaningen är nog att avsluta sin idrottskarriär” Anja Pärson

[Ur Modern Psykologi #1/2009]
Före OS träffade författaren Jens Liljestrand vinnarskallen Anja Pärson för Modern Psykologi:

Det har sagts att hon redan som treåring visste att hon skulle bli världsmästare i slalom. Vid tjugoåtta är hon redan en av Sveriges största idrottare ­genom tiderna. Säsongen 2009–10 kan bli Anja Pärsons avskedsföreställning.

Läs hela artikeln här!

Hellre medkänsla än fagra löften

[Ur Modern Psykologi #1/2010]
Hellre medkänsla än fagra löften
Katastrofpsykolog först att få Stora Psykologpriset

Filmen har sin Guldbagge och musikbranschen sin Grammis. Nu har Stora Psykologpriset delats ut för första gången. Vinnaren Eva Håkanson har ägnat 25 år åt att bygga upp den psykologiska kris- och katastrofberedskapen inom Stockholms läns landsting.

Du har hjälpt drabbade efter såväl Estonias förlisning 1994 som tsunamin 2004. Hur klarar man det utan att själv bryta ihop?
– Jag måste inse att det inte är jag som är drabbad. Det är skillnad på att bli berörd av andras situation och att själv bli drabbad. Men sedan behöver man människor omkring sig yrkesmässigt, som ger stöd och avlastning. Det har jag haft.

Vilket är det vanligaste misstaget vid katastrofer?
– Ett misstag är att man tvingar någon att prata om det som har hänt när personen inte är beredd. Ett annat är att man helt undviker att prata om det.

Varför klagas det så ofta på dålig information vid kriser?
– De drabbade har tappat kontrollen och känslan av kaos ökar utan information om vad som har hänt och om vad samhället gör för att hjälpa. Vid stora händelser är det svårt att gå ut med information för att det är svårt att få in information. Men det kan bli mycket bättre. Myndigheter känner ofta att de måste vara hundra procent säkra innan de lämnar  information. Men att säga att vi inte kan kan säga mer är också att informera.

Vad mer kan bli bättre?
– Tidigare har myndigheterna inte riktigt använt sig av kris- och katastrofpsykologisk kompetens. Bearbetningen av Estonia blev problematisk efter att både Carl Bildt och Ingvar Carlsson tidigt lovat att man skulle bärga båten. En grundregel är att aldrig lova något som du inte vet att du kan fullfölja. Visa medkänsla: ja. Ta på dig mer än du kan hantera och ta ansvar för: nej.

Hade man lärt sig mer till tsunamin?
– Tittar du på UD är frågan om man lärt sig så mycket där. Men annat sköttes väl. Organisationer, hälso- och sjukvård, kommuner och enskilda ställde upp. Det har delvis kompenserat de brister som fanns.

Stora psykologpriset delas ut av Sveriges Psyko­logförbund och Pearson Assessment.

– Jonas Mattsson

Vem tror du att du är?

Omslagsartikeln i första numret handlar om självbilder. Rubriken är Vem tror du att du är? Kan du besvara den frågan med bara ett ord?

På omslaget står Karin Wegsjö. Hon valde ordet omfattande. Chefredaktören valde ordet glad, redaktörerna Jonas och Hanna Sofia valde tidsoptimist respektive eftertänksam. Tidningens AD valde impulsiv.

Vilket ord skulle du välja?

 

Premiär!

Nu är första numret ute. Modern Psykologi har skickats till de första 2000 prenumeranterna och finns i utvalda butiker. På tisdag finns den i Pressbyrån också.